Jag antar att min allra första kärlek sannolikt var min mamma. Kanske pappa också. Hur engagerad han var då vet jag inte men mamma har många gånger berättat hur stolt han var över sin lilla dotter.
Första djurkärleken som jag minns var Skrålle, katten jag fick när jag var 3 år som skulle vara en tjej som hette Skrållan. Det var en kille. Han levde i alla fall i typ 16 år och tyvärr kunde jag sista året inte klappa honom för jag blev allergisk tack vare mögel på min gymnasieskola. Han blev avlivad hemma och ligger begravd på djurkyrkogården strax utanför stan. Han var bäst.
Första riktiga pojk-crushen var på förskolan och jag tror han hette Martin. Jag minns i alla fall hur hjärtat slog när jag fick hans uppmärksamhet! Såg honom för inte så länge sedan i mataffären och han var sig lik. Idag fanns där ingen attraktion däremot ;-)
Första riktiga kärleken i vuxenlivet var ju min man Finn som dog i cancer 2005. Hoppas hitta en till vuxenkärlek :-D
Första kärleken till ett barn delades av två barn, Finns barn! Fie är idag 19,5 och Majken 16,5. Mina stora tjejer! Till sommaren firar vi 10 år i varandras liv, häftigt.
Bevara ordningen så ska ordningen bevara dig
6 timmar sedan
Min första barndomskärlek hette oxå Martin :)
SvaraRaderaMamma och mormor har berättat för mig när jag var 6 år och kom hem från dagis (som det fortfarande hette när jag var liiten!) och sa att jag skulle gifta mig med Martin. O så är ju oxå fallet!! :D
Dock inte samma Martin, men gott o väl så gjorde jag som jag sa när jag var 6 år o gifte mig med min kärlek, Martin..
Hihi, det låg liksom i dina kort ; )
SvaraRadera