Ja nu är det ju så att min vän J och jag har en toppenlösning. Vi har båda två svårt att stiga upp tidigt eftersom ingen av oss har sambo och båda har flextid på jobbet. Är man inte på plats kl 8 så är det ingen som har något att sura på såvida man inte har möte förstås ; )
Nu är det så att jag har ljugit för J vid ett par tillfällen. När det är hans vecka att ringa har det hänt att jag ljugit rösten pigg för att få honom att lägga på så att jag kan få fortsätta trycka på snooze-knappen... men jag har i alla fall erkänt det eftersom jag tycker om honom.
Idag var det så dags för en ny lögn och det värsta av allt är att jag inte ens mindes den = alltså ligger det lite naturligt i min natur att ljuga en smula. Det tror jag i.o.f.s. att det gör för de flesta men det är ändå inte vackert när man tvingas bemöta de fula sidorna av personligheten.
Jag ringde honom kl 6. Vi pratade en halv minut kanske om huruvida vi var vakna eller ej och plötsligt hör jag honom fråga "är du kvar...?". Sen mindes jag bara att vi började prata om när vi skulle träffas för sushi-lunch.
Jag ringde honom vid halv elva idag för att dubbelkolla tiden för lunch eftersom vi båda faktiskt var nyvakna då den bestämdes. Och det är i detta samtal lögnen och verkligheten uppmärksammas. Jag kände ett tvingande behov av att erkänna vad jag faktiskt gjort då han frågade om jag var kvar. Jag hade somnat. Mitt i samtalet hade jag försvunnit och jag insåg efteråt att jag hade tuppat av. Så det erkände jag för J och möts då av ett skrattanfall i andra luren... Det är nu det otäcka kommer in, att jag är kapabel till att ljuga i omedvetet eller yrvaket tillstånd. Jag hade nämligen svarat på hans fråga "är du kvar...?" men... *trumvirvel* "det är radioskugga". Fattar ni??? Jag var i absolut nyvaket tillstånd, påkommen med att somna mitt i ett telefonsamtal och lyckades rädda mig ur situationen med frasen "det är radioskugga". Valet föll på det eftersom J vet att det är dålig mobiltäckning i mammas lägenhet.
Jag är grym. Lite scary grym...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar