När jag igår kom hem så sent och direkt behövde men inte kunde gå i säng lekte jag med tanken på att sälja huset och flytta till stan. Likaså när jag satt och tittade ut från kontorsfönstret rakt in i området jag hemskt gärna vill bo i.
Men när jag ikväll cyklade längs men denrangliga grusvägen hem drog jag en djup suck (som innehöll frisk luft) och älskade naturen och allt som det innebär att bo i skogen.
Speciellt när jag stannade till vid Lindes hage och klappade Kossan, Hästen 1 och Hästen 2.
Jag hjälpte Hästen 1 att dra luggen bakom öronen och hen såg märkbart tacksam ut : ) tills hen insåg att di gråe syntes lite för väl och ruskade tillbaka luggen.
vem kan motstå att pussa på en sammetslen mule? Det kan inga caféer och butiker i stan uppväga, haha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar