My darling Manfred

Igår packade jag Baltis i kappsäck och begav mig till min bästis P i Svedala! Vi lärde känna varandra precis efter gymnasiet och träffas inte så ofta som vi skulle vilja men bestämde igår att det är ändring på det nu!

För ett par månader sedan fick hon lille Manfred som föddes två månader för tidigt men som efter bara ett par dagar med syre fixade allt själv. Känner man P behöver man inte klura ut varför han hade så bråttom ut : )

Det var första gången jag träffade honom och tårarna bara rann, kärlek vid första ögonblicket!!!

Han är liten som en fågelunge och tro det eller ej, detta ögonblick var första gången jag rörde mig närmre än en meter från en bebis. Har alltid tyckt att de är rätt läskiga men Manfred var inte läskig alls. Och för att ytterligare förstå hur mycket han betyder utan att jag riktigt fattade det kräkte han på mig två gånger och typ fem gånger på sig själv utan att det påverkade mig alltför mycket. Och ni som känner mig vet hur äckelmagig jag är, kan inte ens höra ljudet av någon annan som borstar tänderna...

Vi stirrade på varandra tills vi stirrat färdigt. Ellerja, han slutade stirra efter en stund och jag fortsatte...

Sen sov han räv en stund! Varje gång han började bli ledsen lyckades jag få honom glad igen och P sa att han verkligen gillade mig *lycka*

Har redan börjat spåna på hans doppresenter och jag har tills augusti på mig att pyssla! Ska verkligen vara duktig, endast det bästa är gott nog till min Manfred <3

Blev förutom Manfred även helt förälskad i P´s sekelskifteshus... som taget ur tidningen Lantliv...

Jap...precis så underbart som jag skulle vilja bo : )

Grillning och massor med catching up och Baltis och jag var hemma först halv tolv på natten! Passar Kajsa tills söndag så henne hämtade vi upp på vägen hem också! Mys-Kajsa är Baltis bästis.