Mr Fismumrik

Jag har ju en hund. Modell 47 kg. Han har alltid skött sig vad gäller släppa väder, alltså man har aldrig hört honom utan de har varit av den smygande typen som omedelbart slår ut sin fiende. Men han har skött sig i bemärkelsen att det i alla fall varit tyst. Ända tills nu. Vet ej om det är åldern som påverkar för han äter ju samma som han alltid gjort. Men det är i alla fall verkligen inte tyst längre.
Varje kväll när vi lagt oss startar han sin serenad nedanför på golvet och jag ligger skräckslagen med näsan under täcket och kippar efter andan som en fisk på land.
Det är galet! Ska jag leva med denna plötsligt nya attityd till hänsyn i flera år till? Visst, jag lämnar ingen hänsyn till honom på denna punkten men han har ju också inställningen "couldn't care less" vilket jag tyvärr inte har!
Jag gillar verkligen inte hans nya "free spirit"- livsstil och jag hoppas att det är en fas han går igenom annars är det slut på delat sovrum.