Dagen började redan vid åtta för mig och sambon! Var i stallet kl 9 för en timme på hästryggen i -11 grader... Fy vad kallt men snön knarrade under hovarna, solen sken från blå himmel och naturen skimrade som dränkt i kristaller. Underbart :-)
Frostig mule är också mjuk : )
Baltis tycker alla djur som är större än honom är superläskiga... Här försöker han sitta fint för att få en bit knäckebröd men hästen står ju precis B A K O M!!!
Hem igen för dusch och ombyte och sen cyklade vi till bussen mot Lund! Där bor en väninna som jag tappat kontakten med och som nu är återupptagen! Jag arbetade med hennes man och lärde känna henne genom vänskapen med honom. Min exman Finn var hans chef och när Finn dog fanns hon som en av få vid min sida genom allt jag gick igenom. För det är jag henne genom livet trogen i vänskapen och varför vi glidit ifrån varandra har vi ingen förklaring till. Men nu var det så dags och när vi sågs kändes det verkligen som att det bara var någon vecka sedan sist. Precis som riktig vänskap ska vara!
Tog tåget mot Malmö vid 16.
Stannade till i djuraffären för att väga Baltis som jag på ett antal år inte kunnat lyfta själv. Han fick ordinerat av vetten att gå ner från 48 till 40 för sin spondylos och hade sedan sensommaren gått ner till 44. En kombination av att med dagliga smärtstillande tabletter vilja röra sig mer och viktkontrollmat. Den vanliga logiska matematiken alltså, mindre intag än spenderade kalorier.
Sen åkte vi vidare för långpromenad med en underbar vän i Pildammsparken som jag inte heller träffar så ofta. Blev 1,5 h i mycket kall kvällsluft... Mycket att dryfta från bådas håll.
Satt och funderade i helgen på vad jag har för vänner. Kom fram till att samtliga jag umgås med är personer jag känner fullt förtroende för och som jag vet alltid finns där som stöd och dom är dessutom många!!! Har alltså gjort helt rätt val av vänner och samtidigt haft tur genom att möta upp dem under livets promenad.
Tillbaka mot Lund vid 19 för middag. Blev hämtmat och jag åt upp allt idag, stort framsteg och glad blev jag :-) mår förvisso lite illa nu när jag sitter på bussen hem men det är ju inte så konstigt med tanke på hur små portioner jag fått i mig senaste veckan. Och det tog en timme att få i sig fyra små kycklingspett med ris...! Nu hade vi i och för sig tre år att ta igen så mycket prat blev det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar