För några år sedan blev jag trött på den knallfulagula invasionen som varje maj intog min trädgård i form av maskrosor. Tog helt sonika en spann och en maskrosrotgrävarmojäng och gick runt i trädgården och tog alla blommande plantor. Varje dag blev det en runda i ca 2v innan gräsmattan varje år var snygg. Då maskrosen är tvåårig blev det varje år färre och färre maskrosjagardagar och innehållet i spannen blev mindre.
Nu är det en fröjd att gå runt, nu är det så få plantor i gräsmattan tack vare min ivriga jakt (som är väldigt terapeutisk) och nu när jag är ledig har jag inlett jakten t.o.m. innan plantorna blommar.
Det enda jag vill ha maskrosor till är för att göra sirap men för det promenerar jag gärna en bit och hämtar blommor någon annanstans.
De första åren hade detta varit en liten planta, nu är den enorm jämfört med vad som växer i mitt gräs.
Grannen jämte har ingen maskrosjakt och i den trädgården växer the mother of all maskrosplantor. Växer de tillräckligt nära häcken kan jag ibland inte hålla mig från att norpa några...
Dagens jakt. Då har jag gått igenom hela trädgården och tagit nästan alla jag sett. Och då har jag ändå en mycket stor gräsmatta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar