Kom in och satte mig vid datorn och Baltis kom nyvaken ur sovrummet, han gillar ju sovmorgnar starkt.
Minns när jag fick hem min 11-månaders bebis (omplaceringshund) och vaknade vid 05:30 av en glad hund som satt och stirrade på mig bredvid sängen. Jag stirrade tillbaka, frågade om han inte var riktigt klok, sen somnade vi båda om och han har haft sovmorgnar sedan dess.

Bilden är tagen vår andra dag tillsammans i oktober 2004 (när stugan var röd/svart, usch) och vi ser lika chockade ut båda två. Min första hund och hans första hem där det fanns klara och tydliga regler. Vilken resa vi gjort... utkastade från brukshundsklubben och många time-outs senare är vi världens radar-par.
Det enda han kunde när jag fick honom var att vänta med att äta tills man sa varsågod för han slukade maten. Nu har han alltid mat i skålen för han är trygg med att han vet att det är hans skål och han kan t.o.m. kissa på kommando. Jag pekar var - där lyfter han benet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar