Minus skräckblandad i förtjusning

Dagen började med en halvt misslyckad löprunda. Det var veckor och åter veckor sen jag brukade allvar med att jogga så idag var det banne mig dags. Tog med Baltis och tog en lagom lugn runda på 4,5 km på en ok tid, 36 min. Då ingick nog sju stopp, fyra för att jag tyckte det var jobbigt och tre för att få Baltis att göra nummer 2.

Tog ikväll ridtur till ett ställe där jag kunde träna dressyr på min amatörnivå. Kul, han gjorde det jag ville (han kan allt redan, jag väldigt lite) och sen galopperade vi ganska mycket för att belöna oss själva.

Jösses vilken resa jag gjort sedan sensommaren då jag började rida igen. Då var jag spänd i nästan en timme varje gång vi var ute. Jag litade inte på honom, kände ju honom inte. Nu när balans, självförtroende och mod är på normalnivå har jag svårt att gå tillbaka och känna den skräckblandade förtjusning jag kände första månaderna. Nu är det bara förtjusning.

Nu har hönorna börjat värpa så mycket att jag kan få ägg från gården : ))) hurra! Inget ägg är gulare i mitten än det från en höna som inte har tider att passa.

Annars har de tre senaste dagarna även innehållit lite renovering. Visar om någon dag vad man kan göra med ett par gamla pinnstolar och en handfull tallrikar.