Idag har Lina varit på besök och jag har även räddat mina pelargoner från döden hoppas jag... Har ignorerat dem i ganska många veckor så det är tur att det är en ökenblomma...
Strax beger jag mig för att lämna Baltis på dagis för en sleep over hos Kajsa. Själv drar jag vidare för konsert i Köpenhamn med Josh Groban : )))
Åh r det en ökenblomma? Då behöver jag inte känna mig fullt så skyldig som glömmer bort att vattna mina. Har märkt att de tenderar att blomma när de är nästintill uttorkade. Som ett vackert men tyst rop på hjälp.
"Alis volat propriis" är latin för "hon flyger med egna vingar" Jag ser det som en vacker beskrivning av min självständighet.
Det finns många individer som gör mitt liv härligt att leva men det finns bara en som jag känner mig beroende av för att överleva.
Jag har fått lära mig av henne, min kära mamma, att man försöker själv tills man överbevisas att man inte klarar något och då försöker man ändå en gång till.
Livet har vassa taggar som ibland orsakar sår så djupa att man nästan tappar förmågan att andas av smärtan. Men för varje gång man tar det första flämtande andetaget igen, växer sig vingarna än starkare.
Åh r det en ökenblomma? Då behöver jag inte känna mig fullt så skyldig som glömmer bort att vattna mina. Har märkt att de tenderar att blomma när de är nästintill uttorkade. Som ett vackert men tyst rop på hjälp.
SvaraRadera