Liten kotte

I fredags innan vi begav oss mot festivalen hittade Baltis en igelkottsunge i T's trädgård. Den verkade inte alls kry eftersom den varken flyttade på sig eller rullade ihop sig när vi kom nära.

Han var jätteduktig på att passa sin lilla Kotte när jag visat att han skulle vara snäll mot den. Först visste han inte hur han skulle bete sig. Jag grävde fram mask och erbjöd vatten men den ville inte ha något. 

När T la in den i buskaget kröp den efter en stund ut på gräsmattan igen och när B la sig bredvid kom den nära dom för att få värme. Så vi tog en kartong och la en handduk i och ställde sedan en skrivbordslampa vid kartongen för att ge den värme. Ett litet fat vatten fick den också. 

Men när vi kom hem från festivalen hade den tyvärr somnat in. T var ledsen men jag sa att den fick både värme och omtanke i slutet och det måste den mått bra av. Den såg faktiskt väldigt fridfull ut där den lagt sig precis under lampan. 

Nästa dag såg vi syskonet som tyvärr också var död så då gissade vi att mamman dött och bebisarna var för små för att överleva själva.