Halvdag ute

Dagen började med härlig promenad i vårsolen men "började" innebar inte ett tidigt klockslag...

Vädret avgjorde trädgårdsdag och med det krattande av en styck enorm gräsmatta.

Krattade så jag störde en familj med skogsmöss och ett antal små bebismöss som just fått päls skuttade ostadigt runt i löven. Oproportionerligt stora fötter hade de och försökte förvirrat hitta nytt skydd.

Hade de inte varit bebisar hade de fått vars en spade i huvudet men det får ju vara lite fair game när man är nybörjarmus. Det tyckte nog t.o.m. Baltis som mycket intresserat satt på avstånd och iakttog dem. Hade det varit en vuxen mus hade han inte suttit still, hans favoritsport utöver att dyka efter stenar är att slå möss med tassen så ögonen poppar ut på dem. Han är mycket skicklig i den sporten min Baltis.

Ikväll var Emma & Co och jag på hundpromenad på långa skogsrundan + ny knorr och när jag väntade vid lådorna såg det i skogsbrynet ut som en ljusbrun ponny med vit man som var på väg ut på grusvägen. Någon sekund efter börjde hjärnan faktiskt fungera och jag insåg att någon ponny var det nog inte, dah... Väntade spänt en stund till (för hjärnan hade ju fortfarande inte gissat rätt) och då visade det sig vara ett rådjur. Söt på vägen, ett skott i pannan i min trädgård.

Annars bestod dagen av ca 4h krattande. Så här trist ser ju hela trädgården ut, inget kul alls. Pinnar, kvistar, grenar, stenar,överdrivet mycket mossa. Mossa är eg. helt ok för det viktigaste är att det är grönt och mjukt men när sommaren är som varmast blir mossan gul och för att undvika det får man öka höjden på gräset så att det kan ge skugga. Finjustering alltså. Kräver känsla. Och kristallkula för att veta kommande dagars väder.

Hur som, så här ska gräset se ut tycker jag.

Baltis hade den goda smaken att i alla fall hålla mig sällskap tre av fyra timmar medans jag slet. Sen promenerade han helt sonika upp på toppen av backen och campade där.

Slapp-campade.

Här hörde han på 40 meters avstånd när jag på förra bilden tryckte på kamera-avtryckaren. Jävla hörsel för att när det passar inte höra en inkallning. Fubbick.

ps: sen jag var liten har jag använt ordet guttaperkaboll. Har aldrig riktigt vetat vad det var och nu minns jag inte heller när jag använt ordet. Men såg Antiques Roadshow idag på tv och där fanns hundra år gamla golfbollar. En av dem var gjord av guttaperka, trodde ärligt talat inte ens att det var ett riktigt ord och nu får jag veta att det faktiskt är ett ämne. Ett latexliknande gummimaterial från guttaperkaträdet. Otippat.