När mamma gick vilse

Efter sotandet av skorstenen klippte jag gräset och mamma grävde upp gladiolus. Efter det var det dags att gräva upp dahlior men först ville mamma ta en promenad med Baltis. Visst sa jag och började gräva i en rabatt. När den var klar hade jag både en och två gånger tänkt att hon varit borta bra länge. Men tänkte också att hon säkert mött någon som hon pratade med eftersom hon inte ringt.

Vad jag inte hade som alternativ var att hon gått vilse i skogen OCH INTE HADE TELEFONEN MED SIG!

När jag påbörjat rabatt två med dahlior ringde telefonen och visade okänt nummer. Det var en boende på en gård längre bort som undrade om jag tappat bort min hund. Ni kan tro att jag då fick panik! Nu är det en man som är mycket obetänksam när han uttrycker sig ska jag tillägga. Jag frågade om han bara hade hunden och han svarade då tack och lov att han hade mamma också. Och att hon fått en karta för att hitta hem. Jag tackade så hemskt mycket för hjälpen men kom sedan på för sent att jag aldrig frågat var han hittade henne och var hon var. Så jag hoppade på cykeln i en farlig fart och begav mig dit. Och de var på hans gård så jag vi kunde i lugn och ro gå hem.

Mamma berättade att hon lämnat vägen för att gå längs stengärdet och sedan gått för långt. När Baltis sedan ville över gärdet hade hon följt efter i tron att han hittade tillbaka. Men hans agenda var promenad och inget annat! Hon hade gått länge och var orolig och helt vilse. Till slut hade hon sett gården och blev extremt lättad.

Hon lovade att aldrig göra om det och att aldrig gå promenad utan mobilen.